Rysshärjningarna på Ulvön juni 1721

Karta ur Lars Högbergs dokumentation - se Kramfors kommun 

De Nordiska krigen avslutades på ett sätt som blev fullständigt katastrofalt för människorna längs Norrlandskusten. För att knäcka den svenska stridslusten och framtvinga en för Peter den store passande fred hade ryssarna sommaren 1719 skövlat byar och städer i Roslagen och Stockholms skärgård samt Nyköping och Norrköping. Sommaren därpå anfölls Umeå, Piteå och den västerbottniska kusten. Sommaren 1721 var det återigen dags. I maj detta år drog den ryska flottan från Gävle upp längs norrlandskusten, brände och plundrade i Gästrikland och Hälsingland, nådde Sundsvall den 25 maj, skövlade Galtströms järnbruk, besegrade därefter det Jämtländska kavalleriet med uppbådad allmoge i Valla utanför Sundsvall samt brände staden. Mellan den 26 och 29 maj härjades Alnön, Timrå och Hässjö m fl socknar samt Åvike bruk och dagen efter stacks även Härnösand i brand. Den 31 maj härjades flera byar uppströms Ångermanälven, men den ryska flottan fortsatte raskt norrut och den 2 och 3 juni attackerades Nora, Nordingrå, Ullånger och Vibyggerå. Nätra nåddes den 2 juni och inom ett par dygn brändes här hela 112 gårdar. Totalt brändes 686 gårdar i Ångermanland. Umeå och Ratan attackerades därefter och även Piteå förstördes, men nu var den svenska stridsviljan nedbringad till noll och fred slöts i Nystad den 30 augusti 1721.

Vilka gårdar brändes på Ulvön?

Man ser ibland uppgifter om vad som brändes och skonades på Ulvön, men säkra källor har sällan redovisats. Det har talats om att Sörbyns gårdar brändes men att Norrbyn skonades. Att Ulvöhamn skonades vet vi, men knappast varför. Den 90-åriga änkan Öberg från Storviken brukade berätta om den listiga gumma som räddade Ulvöhamn genom att lura i ryssarna att det var väldigt långt till hamnen – ”Tri ögn-syner”. Sant eller inte så är det i alla fall en god historia.

Men vi ska här hålla oss till de fakta som kan uppbådas och som vi inte behöver betvivla.
Låt oss inledningsvis titta på 1712 års avrösningskarta över Norra Ulvön – ”Geometrisck afrösningh uppå Ulffööns Södre Büen uthi Nätra socken och Ångermanlands Norre Contract…”.[1] Syftet med kartan är att redovisa vad Sörbyns bönder äger och får nyttja i form av åker och äng m m på Ulvön och Ytterön inklusive sjöarna. Under bilden av Bysjön redovisas vilka bönder och gårdar det handlar om. Här beskrivs tre gårdar i Sörbyn:

”Södre byen på Ulfföön åboed af 3 grannar

1. Olof Johansson som skattar 13 1/3 seland  (Ulvön 6.1)
2. Jöran Johansson skattar 13 1/3 seland  (Ulvön 5.1)
3. Nils Unesson 13 1/3 seland  (Ulvön 4.1)

”Seland” är ett mått på gårdens skattekraft. Vardera gården bestod av 13 1/3 seland.

Längst upp på kartan finns tre gårdar inritade - det är dessa tre som beskrivs.

Låt oss därefter studera de uppgifter som finns i Västernorrlands läns landskontor om vilka gårdar som brändes i Medelpad och Ångermanland[2]. Landskontorets redogörelse är daterad den 18 november 1722, således samtida med krigshändelserna och sannolikt upprättade som underlag för hjälp eller ekonomisk ersättning till dem som drabbades. Även här beskrivs tre gårdar – se utdrag:

Den första i uppräkningen (”3” = Ulvön 4:1) ägdes fortfarande av Nils Unesson. Där finner vi även hans svägerska Dordi, änka efter Per Unesson, här skriven som ”hustru”. Den andra i uppräkningen (”4” = Ulvön 5:1) ägdes av Jöran Johanssons son Östen Jöransson. Den tredje uppräknade (”5” = Ulvön 6:1) ägdes fortfarande av Olof Johansson. Denne Olof var för övrigt far till Roland Johansson Öberg, som år 1719 målade Ulvö kapell.

Brändes 4 gårdar?

Informationen från lantmäteriet och länsstyrelsen kan ställas mot säkrade personuppgifter ur Jan Nordvalls och Per Sundins bok om släkter och gårdar i Nätra[3] samt de efterforskningar som gjorts av Bengt Gidlund.[4] Av deras sammanställningar framgår att Sörbyn på Ulvön vid tiden för ryssangreppet 1721 hade fyra gårdar - Ulvön 3.3 – 6.1.
Vi går så vidare till Nätra-pastorn Silléns anteckningar från 1939.[5] Där redogör han för uppgifter i 1723 års uppbördsbok för Ulvön och skriver:
”I ofvannämnda utdrag är Ulfön dock upptagen med gårdarna l o. 2 obrända, men 3, 4, 5 och 6 brända!  1-2 = Norrbyn, 3-6 = Sörbyn.”
Enligt dessa av Sillén återgivna uppgifter skulle således fyra gårdar i Sörbyn blivit brända. Denna uppfattning kan sägas vara allmänt vedertagen.

En möjlig förklaring

I Nordvalls/Sundins bok framkommer att Sörbyn redan år 1579 hyste sex hemman. Den avgörande frågan är varför 1712 års avrösningskarta och länsstyrelsens längd från 1721 nämner 3 gårdar i Sörbyn när det redan år 1579 fanns fyra.   
En sammanställning av uppgifter ur mantalslängderna för Nätra 1717-1721 hjälper oss på traven.



När ryssarna brände Sörbyn fanns tre fastigheter. Den ena av dem, den som sedan fick beteckningen Ulvön 4.1, innehades av bröderna Per och Nils Unesson. År 1717 har Per avlidit och ersatts av hans änka Dordi, men från 1720 är fastigheten delad så att Dordi och Nils har varsin. Man får tänka sig att denna delningsprocess ännu pågick vid tiden för härjningarna, att alla 4 gårdar brändes men att dessa rent kameralt ännu var 3.    

[1]Västernorrlands läns landskontors arkiv, förteckningar över av ryssar nedbrända hemman 1721, vol GIj:2_3.
[2] https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=2&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f5834312d35303a32&aktid=X41-50%3A2
[3] Jan O Nordvall och Per Sundin, Släkter och gårdar i Nätra 1535-1900. Bjästa 2009.
[4] De ej publicerade uppgifterna har tillhandahållits av Maria Gidlund.
[5] Anteckningar i original och maskinskrivna avskrifter förvaras i länsmuseet och i arkivet från Nätra församling.