Mer om notrodd

Notrodden pågick från tidigt på våren fram till Jacksmäss 25 juli. Den utvecklades under 1700-talet och bedrevs inledningsvis med notvarp som roddes ut i vikarna - i första hand i vikarna Sörsand och Norrsand på Ulvön samt vid Alskäret (numera Åskäret) och Flasen.

Notdragningen ägde rum på natten när strömmingen gick mot land. Den gick till så att ett tög roddes ut från land tillsammans med ena notarmen. När denna löpt ut till notens mitt (”hugget”) vände man mot land och lät den andra notarmen fick löpa ut. Med hjälp av tögen drogs noten in mot land samtdigt som männen på stranden närmade sig varandra. 

Man drog not endast om man var förvissad om att det fanns strömming, dvs när man kunde se glittret eller när man kunde se vattenytan "koka av mörn" p g a luftbubblorna från alla strömmingar.

Notlaget

Notrodden bedrevs i samarbete mellan olika båtlag och var därför inte lika konfliktladdad. Notrodden bedrevs av särskilda notlag bestående av fyra personer – t ex två husbönder och två drängar. Noten kunde ägas av två hushåll men det förekom även sådana som "rodde på lotten". De senare var fattiga strandfiskare som inte hade råd att hålla några redskap - ofta torpare och backstugusittare från Vibyggerå och Nätra. År 1905 existerade ett 15-tal notlag.

Notvarpen

Noten bestod av ett ca 15 m djupt finmaskigt nät, på mitten försett med en säck eller ”kil” och med två notarmar som var ca 45 m långa. Dessa hölls sträckta med hjälp av trästycken som kallades genträ och
från vilka draglinorna (”tögen”) utgick.