Calendar
Title and navigation
Title and navigation
december 2018
december 2018
 mtotfls
48262728293012
493456789
5010111213141516
5117181920212223
5224252627282930
5331123456

Fjärrfiskets upphörande

Under loppet av 1700-talet upphörde de mellansvenska städerna och Gävle gradvis med sitt fjärrfiske. Åren 1750-1800 fiskade ett 20-tal Gävlefiskare årligen i Ulvöhamn men under perioden 1800-1855 sjönk antalet till 0. Orsakerna var flera. En viktig orsak var att 1766 års fiskestadga gav strandägarna rätt till fiske och därmed bröt Gävlefiskarnas monopol på Norrlandsfisket. En annan var näringsfrihetslagstiftningen 1864 - fjärrfiskarna hade alltid bedrivit handel med varor som fraktades ut från hemstaden men genom näringsfriheten spreds affärsverksamheten även till landsbygden varvid fjärrfiskarna förlorade en viktig inkomstkälla. De förbättrade land- och sjötransporterna gjorde också att fjärrfiskarnas förlorade möjligheter till inkomster från handel och transport. Många Gävlefiskare valde av dessa skäl att bosätta sig i Ulvöhamn. Den fasta bosättning som etablerades i Ulvöhamn under 1800-talet bestod till stor del av Gävlefiskare som beslutat stanna – de övriga var strandfiskare som flyttat ut från fastlandet.

Konkurrens från sillen

En annan faktor var den växande konkurrensen från västkustsillen. Från 1830-talet kunde den fraktas med ångbåt från Göteborg till Gävle och i Gävle kunde denna sill köpas till lägre pris än den egna strömmingen. Gävlefiskarna förlorade snart marknaden inte bara i hemstaden Gävle utan också i Bergslagen, där saltströmmingen haft ett viktigt avsättningsområde. År 1859 öppnades järnvägstrafik på sträckan Gävle-Falun och 20 år senare öppnades järnväg även mellan Bergslagen och Göteborg. Den salta sillen kunde nu lätt transporteras till områden, där fjärrfiskarna tidigare utan allvarlig konkurrens hade sålt sin saltströmming.
Hälften av stadens borgare var på 1750-talet denna tid fiskare men andelen sjönk vartefter och hade hundra år senare sjunkit till 25%.