Calendar
Title and navigation
Title and navigation
mars 2019
mars 2019
 mtotfls
925262728123
1045678910
1111121314151617
1218192021222324
1325262728293031
141234567

Ulvö Gamla Kapell

Ulvö kapell fotograferat av Oscar IIs kapten på-Drott. Till vänster vid klockstapeln kyrkoherde Huss.
År 1890.

Ulvö gamla kapell restes år 1622 i Kapellshamn vid västra inloppet till Ulvöhamn. Kapellet försågs år 1719 med kyrkmålningar av Roland Johansson Öberg. Bönderna deltog i byggandet men mycket talar för att kapellaget dominerades av borgare från Gävle och andra städer och att Ulvö kapell var de fiskande borgarnas egendom. Troligen flyttades kapellet till nuvarande läge mitt i fiskeläget på 1740-talet. 

Målningar i kapellet

Roland Johansson Öbergs målningar hämtar sannolikt inspiration från det sydsvenska bonadsmåleriet. När målningarna tillkom 1719 fanns ett litet föster på östra gaveln och två små fönster på den södra långväggen. På den norra långväggen fanns inget fönster. Roland Johansson Öberg hade därför gott om utrymme till sina horisontella och pedagogiskt framställda bildsekvenser. Målaren har använt och i samma bild blandat sammanhängande motiv ur Gamla och Nya Testamentet. Detta påminner om förfaringssättet i medeltida Biblia pauperum som legat till grund för åtskilligt  kyrkmåleri. Det utgår i si tur från en bibeltolkning där GT anses förebåda (vara figura för) NT.

Målningarna återger berättelsen om den förlorade sonen i tio scener som läses medsols. På kapellets norra långvägg återges den gammaltestamentliga berättelsen om profeten Jona i två scener; dessa återges motsols.

Liknelsen om den förlorade sonen är en central del av NT som predikas tredje söndagen efter Trefaldighet, en tidpunkt när Gävle-fiskarna och fastlandets strandfiskare hade anlänt för säsongen. Kanske var en präst från Nätra kyrka då närvarande.  

Kapellets status 

För Gävlefiskaren förblev detta ”Herrens sommarhus” en egendom som man ömt vårdade, så långt de ekonomiska resurserna tillät. Innan man på hösten stängde kapellet för vintern och förseglade det gamla stocklåset med fisker- skapets sigill, samlades man till en sista andaktsstund inför den äventyrliga seglingen till hemstaden.

Ulvö kapell erhöll dock inte status som annex till kyrkan i Nätra församling och kapellaget som arbetslag måste därför själva svara för underhåll och reparationer. Eftersom kapellet saknade sakristia och prästkammare torde prästen ha inhysts hos prästhamnsfogden vid de fåtaliga tillfällen då han besökte ön. ”Prästhamnsfogden” fanns från mitten av 1700-talet och titulerades inledningsvis ”Vice hamnfogde”. 

Kapellsklockan

Kapellsklockan spelade en viktig roll i fiskelägets dagliga liv, det världsliga såväl som det andliga. Den
kallade samman alla hamnlagets medlemmar till den kollektiva arbetsinsatsen, om det nu var för att tjära taket på kapellet eller att laga hamngatan, som brutits sönder av störtregn. Den kallade till hamnstämma, antingen ute ”på hamnbacken” eller inne i kapellet. Med den gavs signal till utrodd med skötarna, och detta var troligen en kvarleva från en ännu äldre tradition, då ingen fick ge sig ut på fiske utan att först ha deltagit i en andaktsstund i kapellet. Med kapellsklockan sammankallades alla, när brand utbrutit.

Filmsekvens från Ulvö Gamla Kapell 1917 

Klockringning i gamla kapellet 1941.

 

Kung Oscar räddade kapellet

När Gävlefiskarna drog sig undan från Ulvön förlorade kapellet stegvis sin gamla roll och blev med tiden även sämre underhållet. Eftersom det dessutom var alltför litet för den växande befolkningen utverkade hamnlaget år 1888 tillstånd från Kungl Maj:t att riva kapellet. Rivningstillstånd meddelades genom ecklesiastikministern Gunnar Wennerberg, men vid Oscar den II:s besök 1890 skänkte kungen en grundplåt på 200 riksdaler för dess bevarande. Västernorrlands museisällskap i Härnösand inköpte därefter kapellet av hamnlaget. Idag ägs och förvaltas kapellet av Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 

Kyrkoplikt

Kyrkogång, gudstjänster och bönestunder reglerades ingående i 1771 år hamnordning. Andaktsstunderna i fiskeläget var av tre slag:

 - Tre gånger under sommaren högmässa på en söndag under ledning av en socken­präst, läsning ur någon postilla på andra söndagar av en därtill utsedd fiskare eller annan person

 - Kortare bönestunder anordnades under vardagarna i anslutning till fisket

 - För att möjliggöra för fiskelägets invånare att bevista gudstjänsten fanns en ordning som innebar att prosten i Nätra församling vid vissa tillfällen roddes ut till Ulvön. Det långa avståndet till Nätra församlings moderkyrka i Bjästa kompenserades också med de s k byabönerna på sön- och helgdagar där fiskelägets läskunniga var värdar för enklare kyrkliga sammankomster.

Fiskaren fick inte utan giltigt skäl hålla sig undan från dessa sammankomster. Den som trots dessa anordningar försummade gudstjänsten vid tre tillfällen kunde å andra sidan i enlighet med 1726 års hamnordning förvisas från hamnen.

Kapellets andliga roll

Genom att bygga ett eget kapell i Ulvöhamn och genom byabönerna utvecklades i fiskelägets kyrkoliv en
självständighet som knappast existerade på fastlandet – en frihet från statens och kyrkans övervakning som skattades högt och blev en del av fiskarsamhällets kultur. Men efter 1850 förlorade kapellet sin centrala roll i fiskelägets vardag. De dagliga akterna i kapellet begränsades till tre dagar i veckan och kom småningom att helt upphöra. Söndagens gudstjänst blev nu för Ulvöborna det enda tillfälle, då man kunde höra en församlingspräst predika eller en läskunnig fiskare läsa ur någon postilla.

Fattigvård

Enligt hamnordningen skulle en tredjedel av de indrivna böterna tillfalla de fattiga, främst gamla, sjuka och änkor. För hjälp till de fattiga fanns även två fattigbössor. Den ena monterades på väggen till höger om kapellets port i böjan av 1700-talet, den andra uppsattes på Brännudden år 1800.

Kapellaget

Det praktiska underhållet av kapellbyggnaden sköttes av kapellaget, ett av de ”lag” som organiserades under hamnlaget. I likhet med församlingarnas sockenstämmor och deras ordförande hade Kapellaget och prästhamnsfogden uppgifter som gick långt utöver de rent kyrkliga. Prästhamnsfogden torde t ex haft hand om kapellets räkenskapsbok, taxering och indrivning av avgifter och böter, kontroll av gudstjänstlivet m m. Här ingick att

· svara för uthyrningen av hamnlagets gemensamma inventari­er, t ex lettpannan för färgning av nät eller brännvinspannan
· driva in årlig avgift till prästen, böneförrättaren och kapellets vallgumma
· driva in avgifter till byamännen för nyttjande av sjöbodar och rätt till mulbete för getterna
· driva in böter
· ta emot gåvor och förvalta kapellets kassa
· låna ut pengar ur kapellkassan

Lästips:

Kjell A Söderberg, Ulvö Gamla Kapell. Örnsköldsvik 1972.