Calendar
Title and navigation
Title and navigation
juli 2018
juli 2018
 mtotfls
262526272829301
272345678
289101112131415
2916171819202122
3023242526272829
31303112345
 

 Befolkning och bebyggelse

 

 

 
 1917 1917

  

Bönder och Gävle-fiskare efter 1550

Ulvöns första bebyggelsen på denna ö kan lokaliseras till Sörbyn på Norra Ulvön där fyra nybyggare slog sig ned redan under 1550-talet. Det var Sörbyns bönder som byggde de första sjöbodarna i Ulvöhamn och hyrde ut dessa, först till Gävlefiskarna men senare även till fiskare från fastlandet.
År 1613 uppges sju gävlefiskare berfinna sig på ön och  1704 fanns 32 bodar uppsatta till uthyrning. ISandviken fanns då även 10 sjöbodar som ägdes av bönder i Norrbyn på Norra Ulvön och i Marviksgrunna på Södra Ulvön fanns 12 som ägdes av fiskare från bl a Härnösand samt Nordingrå och Vibyggerå.

Ulvöhamn år 1810

År 1810 fanns 35 sjöbodar i Ulvöhamn. Av dessa innehades 16 av Gävlefiskare, 7 av bofasta Sörbysbönder, 5 av Vibyggeråbor, 3 av Nätrabor och 4 personer från andra socknar.

Sjöbodarna bör ha varit enkelt knuttimrade och byggda på stenkistor. Innanför varje sjöbod fanns en eller flera kokhus, omålade enkelstugor utan brädfodring med ett eller två fönster och med en av gråsten
murad skorsten. I stugans enda rum fanns ofta väggfasta bänkar.

Sjöbodarna saknade vid denna tid s.k. strandbåthus, en täckt båtlänning som skydd för sköt- och notbåtama. När fiskesäsongen var över och Gävlefiskarna förberedde sig för att segla tillbaka till sin hemstad, drog man upp sina fiskebåtar på stränderna.

Innanför raden av sjöbodar och kokhus gick en smal väg längs de grå timrade husen. Ovanför vägen låg iordninggjorda gistvallar för upphängning av nätet eller s.k. skötbredslor, där fiskarna bredde ut sina nät
direkt på marken för torkning. Mitt i hamnen låg en stor inhägnad, där fiskarnas getter samlades in för natten. Strax nedanför denna inhägnad låg kapellet med sin klockstapel. I nordöstra delen av fiskeläget, vid den s.k. Bastuudden, låg fiskelägets bastu - av hänsyn till brandfaran på behörigt avstånd från den täta fiskelägesbebyggelsen.

Ulvöns fasta fiskarebosättning efter 1830

Den förste åretruntboende på Ulvön utanför den existerande bondebefolkningen var sekondlotsen Jakob Söderberg, som under 1830-talet byggde sig ett eget hus i hamnen. Han åtföljdes av en betydande skara – främst obesuttna, torpare och backstugusittare och barn till dessa som p g a dåliga försörjningsmöjligheter på fastlandet sökte sig ut till skärgårdens fiskelägen – delvis en parallell till den amerikaemigration som pågick. Många kom från Vibyggerå - den kustsocken på fastlandet som i alla tider haft nära relationer, inte minst i släkthänseende, med Ulvön. Släktnamn som Vigren, Viberg, Visten eller Sundlöv, Sundström och Bergström (från byarna Sund resp. Berg i Vibyggerå) vittnar om detta.

Många av de som flyttade ut till Ulvön under 1800-talet hade tidigare fiskat vid Ulvön under sommarhalvåret. Flera av dessa inflyttade fastlandsbor hade också släktrelationer till Gävlefiskare som verkat i Ulvöhamn.

När de sista Gävlefiskarna lämnade Ulvöhamn på 1850-talet hade ön således redan en etablerad åretruntbosättning av yrkesfiskare.

Ulvöns befolkning 1860-1992

Källa: Nätra församlings kyrkoböcker 


Prosten Manbert Pehrsson berättar om öbefolkningen och dess villkor. 

 

Ulvöhamn 1905

Under perioden 1860-1905 ökade Ulvöns befolkning med 73,5 % och befolkningsmässigt var Ulvöhamn som störst under perioden 1900-1920.  

Ulvöhamn var 1905 inte längre ett säsongfiskeläge utan en plats med en relativt stor åretruntboende befolkning. Fiskelägets årsrytm var nu följande. Om våren flyttade de bofasta fiskarna upp från kokhusen till sina bryggstugor och lämnade då även plats för säsongsboende fiskare och turister från fastlandet. Om hösten flyttade de åretruntboende åter in i sina kokhus, fastlandets folk lämnade ön och Ulvöhamns folkmängd återgick till sin egentliga numerär. År 1905 bodde här 184 kyrkoskrivna personer fördelade på 43 hushåll - 30 fiskare och fiskaränkor, 9 lotsar och f.d. lotsar, 1 handlande, 1 bagare, 1
salteriföreståndare och 1 arbetare samt några sommarfiskande bönder och torpare vilka vintertid var bosatta i Ulvöns båda byar eller i någon kustsocken. Om tillfälligt anställda pigor och drängar, kustlappar och sommargäster inräknas kommer man sannolikt upp till den av Ludvig Nordström angivna siffran - 250 personer.

Som framgår var Ulvön år 1905 ett ungt samhälle med en ålderpyramid som dominerades av barn och yngre i arbetsför ålder.

Befolkningens åldersfördelning 1905


Källa: Nätra församlings kyrkoböcker

 

Ulvöhamn. 1880-talet.


Ulvöhamn 1890, fotograferat från Oscar II:s "Dott". 

 

 Ulvöhamn 1902. Foto: W Wångström.

 

 Ulvöhamn 1903. Med Roland Johanssons anteckningar om boställenas innehavare. 

 

Ulvöhamn. 1910-talet.

 

 Ulvöhamn, 1910-talet

 

 

Planskiss av Sigurd Campbell, 1917.

Samer

Under hela 1800-talet besöktes Ulvön varje år av samer med renhjordar på 500-600 djur och på sitt återkommande läger i hamnens norra ände där Ulvö hotell är beläget byggde de sitt ”lappto” med 3-4 kåtor. Efter 1900 medfördes inte längre några renar men Ulvöhamn, Sandviken och Marviksgrunnan
besöktes varje sommar av samer som slutat med renskötseln och vintertid bodde på olika platser i det område som nu heter Höga kusten. De kom 2-3 hushåll i sällskap och bodde i kåtor eller fiskarstugor. De tiggde strömming och sågs därefter med ovilja, men sålde även sameslöjd - t ex renhorn som användes
för  tillverkning av bindnålar till bindning och lagning av nät. 

 

Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott.
Fotografiet är taget där hotellet nu ligger.