Getter och kor

Antalet getägande familjer hade år 1905 krymp till 15 familjer i Ulvöhamn och getbeståndet var nere i knappt 30. Getterna ställde till problem bör både fiskarna och bönderna och måste även vallas. Den sysslan innehades år 1905 av en s k kustlapp. I ersättning fick han strömming, bröd och salt samt 50 öre per get. Traditionellt hade sysslan upprätthållits av den s k vallgumman, en kvinna i änkestånd vas enda alternativ var att tigga. 

Några familjer började efter 1900 skaffa kor. Kreaturhållet försvårades av att fiskarna i de flesta fall inte ägde någon mark, men situationen förbättrades gradvis genom att de erbjöds betesplats på arrenderad eller köpt mark på Ytterön (=Södra Ulvön). Där byggdes nu små fähus där korna kunde söka skydd sommartid. De fraktades över med båt eller simmande. Morgon och kväll rodde kvinnorna i lillbåt eller snugga över sundet, mjölkade korna och gav dem mat. 

Oskar Nordqvist berättar om kreaturshållningen.

Frakt av kalvar till Ytterön (södra Ulvön) 

Kor och fähus på Ytterön. 

 Familjen Wigren. Paus i slåttanna på fäbodvallen. Fäbodsjön på Ytterön.