Getter och kor
Antalet getägande familjer hade år 1905 krymp till 15 familjer i Ulvöhamn och getbeståndet var nere i knappt 30. Getterna ställde till problem bör både fiskarna och bönderna och måste även vallas. Den sysslan innehades år 1905 av en s k kustlapp. I ersättning fick han strömming, bröd och salt samt 50 öre per get. Traditionellt hade sysslan upprätthållits av den s k vallgumman, en kvinna i änkestånd vas enda alternativ var att tigga.
Några familjer började efter 1900 skaffa kor. Kreaturhållet försvårades av att fiskarna i de flesta fall inte ägde någon mark, men situationen förbättrades gradvis genom att de erbjöds betesplats på arrenderad eller köpt mark på Ytterön (=Södra Ulvön). Där byggdes nu små fähus där korna kunde söka skydd sommartid. De fraktades över med båt eller simmande. Morgon och kväll rodde kvinnorna i lillbåt eller snugga över sundet, mjölkade korna och gav dem mat.
Frakt av kalvar till Ytterön (södra Ulvön)
Kor och fähus på Ytterön.
Familjen Wigren. Paus i slåttanna på fäbodvallen. Fäbodsjön på Ytterön.