Calendar
Title and navigation
Title and navigation
augusti 2018
augusti 2018
 mtotfls
31303112345
326789101112
3313141516171819
3420212223242526
35272829303112
363456789

Kaggtillverkning i Ulvöhamn

Kaggtilllverkning är en gren av tunnbindaryrket. I fiskarsamhället användes stora saltkar för saltning av saltströmming och surströmming samt hel - och halvfjärdingar för transport och lagring av färdiga produkter för marknaden. Fiskarsamhället var helt beroende av detta tunnbinderi, som ju även användes för en mängd andra produkter.   

Små surströmmingskaggar som rymde 1-3 liter började tillverkas av fiskarna i Ulvöhamn på 1870-talet. En pionjär på
området var fiskaren Erik Bergner, ”Gubben Ångerman” i Ludvig Nordströms Ulvö-noveller. Kaggarna byggdes med stavar (laggar) i gran och med vidjeband i främst sälg. De blev ett viktigt inslag i fiskarhushållets ekonomi eftersom man nu erhöll en produkt som kunde säljas utan mellanhänder, t ex på marknaderna i Gala i Mo och Nätra hamnmarknad. En normalfamilj tillverkade ofta 500 kaggar under en vinter och hela familjen engagerades i de olika arbetsmomenten – insamling och preparering av vidjor, hyvling av kaggstavar, tillverkning av bottnar, montering.

Den salterinäring som växte fram från slutet av 1890-talet krävde högre produktionsvolymer och mötte större krav på emballagets kvalitet. Plåtburkar med falsade bottnar bildade grunden för denna industri. Fiskarna fortsatte dock att tillverka träkaggar för egen surströmmingsförsäljning ända fram till 1940-talet – främst små kaggar på ca 1.5 liter för den växande turismen. Kärl med järnband introducerades efterhand, främst för hel- och halvfjärdingar, men fiskarnas små kaggar bands även mot slutet enbart med trävidjor.

Läs mer om Tunnbinderi och plåtburkar under rubriken Salterier om andra näringar.


 Georg Dahlbäck fyller kaggar med spad

 Foto: Gunnar Hansson

"Ulvökaggen" 2017

Sommaren 2017 inleddes tillverkning av "Ulvökaggen" som profilprodukt för Ulvö museum och Ulvöhamn.
Följ länken!

 

Traditionella redskap för kaggtillverkning

Det viktigaste redskapet vid kaggtillverkning var laggbänken eller "snebänkssätet", som användes för fasthållning under hyvlingsmomenten, och tvingstolen för ihopdragning av kaggstavarna när tunnbanden skulle trädas på.

  
 Laggbänk Tvingstol

Hyvling och fasning av stavarna skedde med specialkonstruerade strykmallar och lagghyvlar, tillverkning och inpassning av bottnarna gjordes med passare, sträckhyvel och sträckholt. De vidjor som höll samman kaggen täljdes med bandkniv och anbringades på kärlet med en s k bandhake. Bandet låses med två utskurna hakar - en sammanbindningsteknik som uppfanns redan under medeltiden, en förutsättning för de laggade kärl i olika format som behövdes för lagring, transport och handel.  

  

 Strykmall Lagghyvel
  
  
  Passare för uppmätning av bottnar Sträckhyvel för att jämna till ovankant och fasa av laggarna upptill. Äv.: kantavjämningshyvel.
  
  
Sträckhålt Bandkniv för täljning av vidjor till tunnband 
 
  
 
Bandhake för montering av tunnband  Kaggstavar (laggar)
  
 
 Tunnband Kagge
 
 Saltkar