Calendar
Title and navigation
Title and navigation
November 2024
November 2024
 SMTWTFS
44272829303112
453456789
4610111213141516
4717181920212223
4824252627282930
491234567

Skötbåtar

De båtar som användes för fisket var anpassade för fiske nära stränderna, därför ganska små. 

notbåten 2,1 x 7,7 meter   2,1 
skötbåten 1,8 x 7,1 meter 1,8 
lillbåten 1,5 x 5,9 meter 1,5
snuggan 1,2  bred 

Båtarna hade fyra bord, senare fem – en s k ”femböling”.  De byggdes i gran, men till vrängerna (spanten) användes självvuxen furu med naturlig böj, normalt 12-14 stycken. Båtarna var förstärkta tvärsöver med s k ”hettar” som fästes i spanten och gjorde konstruktionen styvare. Detta var viktigt när tung last skulle ros hem i hårt väder. Då kunde även hända att man höjde bordläggningen med ett s k skibord eller ”skvättbord”. I notbåten satte man upp ett löstagbart skott som begränsade utrymmet mellan bakbettet – aktertoftens gavel - och skottet till tre vränger. Inom detta utrymme lastades fisk upp till sudbandet – det kallades att ha fiskat tre vränger.   

Not- och skötbåtar var försedda med två eller tre håar (roddställningar) samt ett eller två sprisegel. 
Ibland behövde man se framåt när man rodde. Att sitta i aktern och ro med ansiktet vänt framåt kallades att ”mönne”. 

 

Lyssna på båtbyggaren Sven Wigren:

  .

Motorisering

Den typ av skötbåt som användes av ulvöfiskarna var inte lämpad för motordrift och först efter 1910 började de första motorbåtarna komma i användning. En viktig faktor var att Docksta varv hade startats år 1905 och att hushållningssällskapet hjälpte fiskarna att köpa motorbåtar med statliga amorteringslån.
Motorkraft. De första tändkulemotorerna debuterade på 1910-talet. År 1915 framfördes 4 av hamnens
skötbåtar med tändkulemotorer medan 26 båtar ännu roddes eller seglades. Tio år senare framdrevs 18 av de 28 skötbåtarna med hjälp av motor. 

 

Oskar Nordqvist berättar om motorbåtarnas intåg:

.