Följande sägs om båtbeståndet vid Ulvö lotsplats från 1830 till 1850: de sju lotsbåtarna ägdes alla av lotsar och var i genomsnitt 6,9 m långa och 1,8 m breda, dimensioner som varit typiska för Bottenhavets skötbåtar. Dessa båtar kunde seglas och ros.

För Ulvö lotsplats skulle det dröja ända till 1901 innan man fick en kronolotsbåt. Den var byggd 1883 i Spjerö, Hvaleröarne i Norge av Rasmus Oisen. Båten, som var klinkbyggd av furu och gran med enenaglar och med ek till bordläggningen, var försedd med ruff och skjutlucka, trappa och två dörrar samt med fyra kojer. Till förrummet fanns en lucka samt till styrrummet en styrlucka i två delar. Båtens längd över stäven var 10,54 meter, den hade mast, klyvarbom, gaffel, toppsegelstång och ett par åror. Den kunde således föra storsegel, stagfock, klyvare och toppsegel. 1907 såldes denna lotskutter till två fiskare i Ulvöhamn för 165 kr och lotsplatsen fick en ny lotsbåt från Rödkallens lotsplats, dit båten kommit 1899 från Käringöns lotsplats, som i sin tur hade erhållit båten nybyggnadsåret 1888. Även denna båt var byggd i Norge, i Nos vid Tönsberg av båtbyggaren T. Hansen. I motsats till föregångaren var den kravellbyggd, av ek, furu och gran till timmer och ek till bordläggningen. Den var 11,36 meter lång och var också försedd med ruff och ruffgång samt trappa och dubbeldörrar, fyra kojer, lucka till förrummet och akterut en styrlucka. Denna lotsbåt, som kunde föra samma slags segel som föregångaren, var stationerad vid Ulvö lotsplats fram till 1915, då den överfördes till Öregrund.

De seglande lotsbåtarna av denna storlek var inte alltid så lätta att handskas med. Ofta var det nödvändigt att ta med en skötbåt på släp för att med denna lättare kunna borda de lotssökande fartygen.

År 1906 färdigställde bröderna Dahlin i Ulvöhamn en lotsbåt åt Ulvö lotsplats. Den var åtta meter lång och något bredare än en skötbåt och försågs med en 5 hkr Avance-motor av kultändarmodell. Denna båt kunde göra sex knop. Några år senare byggde båtbyggaren i Docksta Nils Sundin en öppen fiskebåt av den typ som finska säljägare använde. Den var försedd med kopparförhydning för att möjliggöra gång i tunn is och hade en 4 hkr Westmanmotor. Även denna kunde göra 6 knop. Den kallades ”Sampo” och blev en legendarisk trotjänare vid Ulvö lotsplats.

Den första järnbåten vid lotsplatsen var byggd 1939 och försedd med en 80 hkr Scania Vabis-motor, den andra byggdes 1956 och hade en motor av samma fabrikat på 115 hkr.