Den äldre rodden med notvarp ersattes successivt mot slutet av 1800-talet av rodd med så kallade krokstötar, där strömmingen stängdes in med hjälp av stora strömmingsskötar som placerades i T-form. Detta fiske pågick från islossningen fram till Jacksmäss 25 juli och det var den feta strömmingen roddlagen jagade.

Mellan Jacksmäss och Korsmäss 14 september gällde skötrodden, ett fiske där näten låg ute över natten och där fiskarna – så länge de var hänvisade till att ro – måste övernatta i sina skötbåtar.

Under hösten bedrevs också ett strömmingsfiske med sillnät och klabbskötar, ett fiske med gamla anor där man framförallt var ute efter stor strömming. Under 1880-talet började man använda stormaskiga sillnät som endast var en famn djupa(=1.8 m). De sattes så djupt som 70 meter och användes även vintertid vid isfiske.

Klabbskötarna lades på hösten nära land. De var 3-4 meter djupa och hölls på ett bestämt djup med hjälp av träklabbar och band. Fram emot sekelskiftet övergick man till större redskap som lades på större djup och med flytelement bestående av kork.

Även laxrevar, siknät och ryssjor användes, likaså ljusterfiske med eldkorgar.

Det viktigaste fisket i Ulvöhamn, från sekelskiftet 1900 fram till 1960-talets slut, bedrevs med strömmingsskötar som lades ut och togs upp i öppna båtar, från början med roddställningar och segel, senare försedda med inombordsmotorer.