Fiskarfamiljens arbetsdygn
Förberedelser
Fiskedygnet började med att näten togs ned från gistvallen och placerades i skötbåten med flarnte’n förut och stente’n akterut. Innan skötbåten lade ut ”stenades” näten genom att stenar fästes i stente’n nedtill på nätet. Detta var i regel ett kvinnogöra. Stenarna hjälpte till att hålla näten sträckta och på plats.
Nätläggning och bärgning av fångst
Nätplatsen märktes ut av en våle, ibland försedd med en klocka. Vålen var utförd så att det inte kunde missförstås vem som var ägare.
Vid upptagning drogs skötarna upp över relingen på ena sidan, ofta med en sidrulle. Efter hemkomsten lossades stenarna och kastades upp på bryggan, redo att tas i bruk vid nästa nätlägg. Från näten skakades strömmingen nu ned på båtens durk, eller på durken i en annan båt som lades intill – och östes därefter upp i kärl på kajen och togs in i sjöboden.
Se filmsekvenser från 1917:
Gelning
Sedan var det dags för gelning och sköljning av fisken, vanligtvis i bodsvalen, ibland i den inre boden. Kvinnorna iförda så kallade barmskinn hade nu ett styvt arbete med att omhänderta dagens fångst. Rensningen eller ”gelningen” utfördes på ett gelbord. Den gelade strömmingen lades därefter i särskilda geltråg, ofta ett kvinnogöra.
Gelen” (=fiskrenset) användes, ibland torkad, som föda för kreaturen.
Saltning
Den gelade strömmingen lades nu i större eller mindre saltkar i en saltlag där salthalten var beroende av om det skulle tillverkas saltströmming eller surströmming.
Upphängning på gistvall
Parallellt med gelning och insaltning omhändertogs näten. Med kärra, på skötbår eller i jutesäck togs näten därefter upp på gistvallen och hängdes på tork. Detta var ett tungt arbete som mestadels utfördes av männen tillsammans.